Sneaky Sneaky

Förvirrad. Dock igen. Mer än vanligt. En hemkomst kan nog ha med det att göra. Jag är nog bara lite missanpassad i samhället. För tillfället. Jag kommer nog tillbaka. Förhoppningsvis.

Något händer. Lite obekvämt. Spännande. Men udda. Det kan nog bli bra till slut.

Framtiden ser inte längre ut som jag trodde. Jag hatar det. Men det är bra. Vänja mig vid tanken. Det är nog det jag behöver göra. Bara.

Spel. Spel. Spel. Alla spelar så bra. Jag är imponerad. Helt klart. Good job. Tummen upp. Och allt sånt där.

Du vill bara en sak. Men jag vill inte. Kanske kan vara svårt att inse. Men jag tror på det. Det blir bra till slut. Osv.

Det är nog min tur snart. Har jag tyckt länge. Men det kommer. På riktigt. Jag är på g. My time to shine. For sure.

Det finns inget du kan göra. Eller du. Eller du. Eller du. Och inte du heller. För den delen.

Det blir min tur snart. Min. Och. Så. Vidare.

Dom säger att det inte bra. Men jag är på reparation. Så det är ok..!

Puss på munnen på julafton, nyår och sen också. Kalas!

Jag håller på att sabba allt. Det svider lite. Långt inne. Där hjärtat ska sitta. Jag har tappat bort det. Vet inte riktigt vart jag ska leta. Jag kan inte komma ihåg vart jag använde det sist. Eller när. Det var länge sen. Det kanske aldrig kommer tillbaka. Det kanske letar efter mig. Kanske lika bra att inte leta för mycket. Besvikelse. Besvikelsen som kommer ibland. Det är mig själv. Och kanske lite dig. Kanske lite på alla. På världen. På livet. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra med det. Jag vill ha en manual. Fortfarande. En guide. Det vore bra. Det där jävla spelet jag tjatar om. Jag har kommit en bit. Men det blir hela tiden Game Over. Jag ger upp. Vi kanske ses. Om det är meningen. Men meningen är att jag inte ska se. Ingenting. Hejdå.