Vem ska jag döda? Äckeltanten med snygga skor!

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag har inget val. Jag har ingen kontroll. Psykiskt utmattad. Allt det här. Det tar död på mig. Långsamt. Smärtsamt. Att gå. Röra mig. Upp. Eller ner. Det är jobbigt. Jag har ingen ork. Till livet. Till dig. Eller till mig. Det finns inte. Ingenting. Borta.
Jag hör att ni pratar. Men jag förstår inte. Orden flyter ihop. Det är ingenting. Bara ord. Det finns kanske något bakom. Men jag vet inte vad. What ever. :F

who to be. who to fuck

Motherfucker..! Det har hänt så mycket. Men ändå så lite. Jag kommer ingen vart. Men någonting. Om allt går rätt. Kanske jag inte har någonstans att komma. Jag kommer göra allt för att komma därifrån. Om jag känner mig rätt. En vit råtta i en vit bur. Sterilt. Övervakning dygnet runt. Toppen. Jag hade lyckats förtränga en liten detalj. Jag har blundat så hårt. Att det gör ont att öppna. Om jag fortsätter att blunda. Kommer det inte finnas något att öppna för.
Jag är livrädd för att dö. Sakta. Tar jag död på mig. Kväver det lilla som finns kvar. Svälter det lilla som finns kvar. Det lilla som finns kvar. Hjärnan krymper också. Det är kanske därför. Jag sover. Hela tiden. Alltid trött. Ont i magen. Magsårsont. Men inte magsår. Eller? What ever Motherfucker. Motherlover.
Im a morher lover. Youre a mother lover. We sould fuck each others mothers. Fuck each other moms.

Utkast: Mars 10, 2011

Vart ska man börja? När något nytt har skapats. Det finns så mycket att säga. Så mycket att få fram.
Jag har tappat hoppet. Vet inte vart jag ska leta. Jag orkar inte längre. Kämpar. Som ett djur. Det leder ingen vart. Ni  har sugit ut all den lilla kraft jag hade. I am so fucked! Jag orkar inte.
Ses nån gång. I en anna värld. Någon annan stans.
Btw, är det meningen att det ska bli, så kommer det också att bli. Du får vänta. Du får se. Kanske. Jag vet inte. Men det är okej. Bye! E..!

Hallsta i mitt hjärta. Låt mig besjunga dig nu. Genom dräggens kärlek till Hallsta. Länge leve äcklet! Hurrahurrahurrahurra! Fuck you!

Vi kan säga att det är tre steg. Steg ett är avklarat. Det lättaste. Steg två är nog det svåraste. På onsdag kommer dom nr 2. Jag hoppas nå innerligt att det ska gå bra. Jag har aldrig vunnit på lotto. Det är min tur nu. Reperation vore trevligt.
Mitt öde ligger inte i mina händer. Skrämade. Har det någonsin gjort det? Hela tdien. Har bara inte fattat det. Jag har tappat kontrollen. Jag klarar mig inte. Trots att jag gjort det alla andra gånger. Dags att inse det nu. Bättre sent än aldrig.
Jag ligger i min egen säng. I mitt eget rum. Det var länge sen. Det luktar gott. Det är fint. Jag känner mig som en främling i mitt eget rum. Soffan var väldigt skön. Men trång. Jag är lång. Väldigt lång faktiskt. En liten soffan kan bli trång. För en lång tjej. Jag har ett liten rum. Bor i en liten stad. En liten stad kan bli trång för en lång. Tjej. Jag gillar inte killar som kör raggarbil. Jag gillar inte killar som kör saab eller volvo eller någon annan bil för den delen. Jag gillar inte killar som åker buss, går eller cycklar för den delen heller. Jag gillar inte att bo i en skabbig lägenhet som förut var en knarkarkvart. Jag gillar inte att gå på Ica eller Konsum. Jag gillar inte att bli dömd för att jag inte har långt hår. För att jag inte sminkar mig så mycket. För att jag inte gillar allt det jag inte gillar. Jag gillar människor som annorlunda. På ett bra sätt. Starka personlighet. Starka svegheter. Orädda. Rädda. Allt på samma gång. Jag gillar människor som är mycket. På samma gång. Det ska gå fort. Åt alla håll. Det ska vara lugn och ro. Hela tiden. Jag vill ha allt på samma gång. Hela tiden. Alltid. Det blev rörigt. MEN. Jag gillar röring. Och årdning. Oårning. Reda. Så mycket. Jag vill bli allt. Jag vill vara utan. Jag vill stå sidan och titta på. Jag vill vara med och spela. Men framför allt. Jag vill må bra. En dag. En dag utan något. Bara bra. Kan inte jag få det? Snälla. Det är långt kvar till jul. Men då hinner jag önska hur mycket som hellst. Så mycket att jag kanske kan få den i en fin liten ask. På julafton nr 1. Eller kanske 2. Bara asken kommer. Då är jag nöjd.
Nu ska jag sova. Pillrena börjar kicka in. Lika bra att blunda på egen hand. Jag vill inte somna sittades med datorn i knät. I morgon ska jag städa. Ännu mer. Då tänker jag på fint det ska bli. Och det finns alltid något att städa. Det är bra. God natt fucker!
P.s.. det är helg så jag tror inte att du läser detta. Det är ju trots allt... tyå jobb. Men lilla poeten. Vi ses på måndag! Drygare än någonsin! Bara för att jag kan! D.s

RSS 2.0