och när jag bli för full för att sjunga
Jag ska göra något stort ska du se. Något som är till alla som vill. Till dom som anser det viktigt. Något till dom som visar. Visar vilka dom är. Och vågar. Jag ska göra något stort till alla er som inte finns med. Till er som inte riktigt existerar. Till er som vet att den andra platsen är bättre. Platsen som bara du vet om. Platsen som ingen kan ta ifrån dig. Den är evig. Bara du vågar se. Se den precis som du vill. Ingen annan kan påverka det. Men det är ok. Helt jävla fucking ok faktiskt.
Jag kommer bli något stort en dag. Gå till historien ska jag. Ingen vet. Förutom jag.
hejsvejslingongrejs
Jag kommer bli något stort en dag. Gå till historien ska jag. Ingen vet. Förutom jag.
hejsvejslingongrejs
den levande döda kon
Jag är så sjukt ointresserad. Av det här. Som händer. Det som händer överallt. Hur ska man kunna bry sig i en värld som tappat greppet. Gräppet? Greppät? Finang sickan. Jag kunde inte bry mig mindre. Jag vill inte blir vuxen när jag blir stor. Jag skulle inte bli en bra vuxen.
Jag hatar dom. Bekymmerskösa människor. Som inte har en aning om hur det är. På riktigt. Dom som vägrar att inse. Hur det är. På riktigt. Jag vet hur länge. Det kan hålla på. Osv. Jag är så liten. Som en fluga. Bland massa svart flugar är jag en grå. Med röda vingar. men jag syns inte. Jag lever ett par dagar. Dör. Lever igen. Om och om igen. Ja, jag är en fluga. En i mängden. Du bryr dig om mig. Men ingen vet igentligen vad det är. De vet inte hur man gör. Hur kan jag begära att andra ska veta. När jag själv inte är riktigt säker på det. Hur visar man att man finns där. Att man älskar. Att man verkligen bryr sig? Det är bortglömt. Fösträngt. Finns inte längre. Inte på riktigt. Tror jag. Men du förstår. Jag ska fånga ditt hjärta. En dag. När jag lärt mig att komma minnas. Hur man gör för att vara bra. För att vara som du vill. Det kan bli svårt. Göra mitt bästa. Det ska. Lovar. Om det igentligen betyder något. Jag skyller på samhället. På männskligheten. Jag har människor. På dom som finns. Männskligheten är nog slöseri med tid. I alla fall om inget händer. Men jag ska. Jag ska ta tag i ditt hjärta. Kväva det på blod. Och fylla på med mitt. Ge dig vingar och göra så du hamnar på den platsen du förkänar att vara på. Du är för bra för den världen du lever i. Puss
Jag hatar dom. Bekymmerskösa människor. Som inte har en aning om hur det är. På riktigt. Dom som vägrar att inse. Hur det är. På riktigt. Jag vet hur länge. Det kan hålla på. Osv. Jag är så liten. Som en fluga. Bland massa svart flugar är jag en grå. Med röda vingar. men jag syns inte. Jag lever ett par dagar. Dör. Lever igen. Om och om igen. Ja, jag är en fluga. En i mängden. Du bryr dig om mig. Men ingen vet igentligen vad det är. De vet inte hur man gör. Hur kan jag begära att andra ska veta. När jag själv inte är riktigt säker på det. Hur visar man att man finns där. Att man älskar. Att man verkligen bryr sig? Det är bortglömt. Fösträngt. Finns inte längre. Inte på riktigt. Tror jag. Men du förstår. Jag ska fånga ditt hjärta. En dag. När jag lärt mig att komma minnas. Hur man gör för att vara bra. För att vara som du vill. Det kan bli svårt. Göra mitt bästa. Det ska. Lovar. Om det igentligen betyder något. Jag skyller på samhället. På männskligheten. Jag har människor. På dom som finns. Männskligheten är nog slöseri med tid. I alla fall om inget händer. Men jag ska. Jag ska ta tag i ditt hjärta. Kväva det på blod. Och fylla på med mitt. Ge dig vingar och göra så du hamnar på den platsen du förkänar att vara på. Du är för bra för den världen du lever i. Puss