Sneaky Sneaky

Jag är förvirrad. Som jag ibland    så ofta blir. Jag vet för mycket. Men jag vet också allt för lite. Jag är inte nöjd. Jag nöjer mig inte. Man ska inte nöja sig. Man ska inte tillåta sig att acceptera något som inte är precis som det ska. Jag kommer aldrig nöja mig med att bo i lilla landet lagom. Jag kommer aldrig att nöja mig med ett liv som är lagom. Jag vill ha allt. Och ingenting. Jag vill inte ha det som du. Jag vill inte ha det som jag. Jag vill ha det som ingen annan har. Något som inte redan finns. Jag vill inte ha något som är någonannans. Jag kommer aldrig att leva i någon annans dröm. Det ska vara svårt. Det ska vara jobbigt. Smärta ska ila. Lycka ska sprudla. 

Lagom. Är det ord som skapat en värld som denna. En värld som ingen direkt vill leva i. En värld där man nöjer sig. Där det aldrig riktigt blir som man vill ha det, men det gör ingenting. För man nöjer sig med det som är halvbra. En värld som jag nog aldrig kommer att förstå mig på. En värld som jag nog aldrig kommer att tycka om. En värld där jag önskar att jag levde i en annan värld.